En medicinsk robot hjälper vårdpersonal med kirurgi, rehabilitering, diagnos eller patientvård. Da Vinci Surgical System är det mest kända exemplet. En kirurg sitter vid en konsol och styr robotarmar som håller små instrument inuti patienten. Roboten översätter kirurgens handrörelser till exakta, nedskalade rörelser.

Medicinska robotar är inte autonoma. De utökar mänsklig kompetens. En kirurgisk robot filtrerar bort handtremor och tillåter rörelser mindre än en millimeter. En rehabiliteringsrobot guidar en strokepatients arm genom repetitiva övningar. En sjukhusleveransrobot bär mediciner och laboratorieprover genom korridorer. En desinfektionsrobot använder UV-ljus för att döda patogener i operationssalar.

Kategorier av medicinska robotar

• Kirurgisk: da Vinci, Mako, Rosa.
• Rehabilitering: exoskelett, gångtränare.
• Hjälpmedel: rullstolsmonterade armar, matningsrobotar.
• Tjänst: leverans, desinfektion, telepresens.
• Diagnostik: kapselendoskopi, robotultraljud.

Reglerna är strikta. FDA klassificerar medicinska robotar som apparater och kräver kliniska prövningar för högriskapplikationer. Kostnaderna är höga. Ett da Vinci-system kostar över en miljon dollar, plus instrument och underhåll. Det begränsar implementeringen till stora sjukhus. Mindre, billigare system kommer ut på marknaden för specifika procedurer. Löftet är bättre resultat, mindre snitt, snabbare återhämtning och mindre belastning på kliniker. Verkligheten är att medicinska robotar är verktyg, inte ersättningar. De gör det som kirurgen eller terapeuten inte kan göra ensam: vara helt stabila, perfekt repeterbara och helt precisa.