Antibiotika gör ingenting mot virus. Den uppgiften faller på antivirala läkemedel, en mindre och mer knepig klass av läkemedel. Virus är inte riktigt levande. De kapar värdceller för att replikera, vilket innebär att alla läkemedel som stoppar dem riskerar att skada cellen de lever i. Effektiva antivirala läkemedel trär den nålen genom att rikta in sig på virala proteiner som mänskliga celler inte har.

Herpes och hiv var bland de första målen. Acyklovir, som introducerades på 1980-talet, blockerar viralt DNA-polymeras och förkortar herpesutbrott. Hiv-behandling utvecklades från enskilda läkemedel till kombinationer som träffar viruset vid flera punkter, vilket förvandlar en dödlig infektion till ett hanterbart kroniskt tillstånd. Antivirala läkemedel mot influensa som oseltamivir fungerar bäst när de påbörjas inom 48 timmar efter symtom. Hepatit C-läkemedel, direktverkande antivirala läkemedel, kan bota infektionen hos de flesta patienter under 8 till 12 veckor.

Vad som skiljer antivirala medel från mängden:

• Timing. De flesta fungerar bäst när de startas tidigt, innan viruset har spridit sig mycket.
• Resistens. Virus muterar snabbt, så läkemedelskombinationer är vanliga.
• Inte ett botemedel mot allt. Många virusinfektioner, inklusive förkylning, har inget specifikt antiviralt medel.
• Vacciner är fortfarande förstahandsval i förebyggande åtgärder. Antivirala läkemedel behandlar; vacciner förebygger.

Remdesivir, som används mot covid-19, visade blygsam effekt hos patienter som lagts in på sjukhus. Sökandet efter bredare antivirala läkemedel fortsätter.