Sannolikhet mäter hur sannolik en händelse är. Den sträcker sig från 0 (omöjlig) till 1 (säker). Ett rent mynt har en sannolikhet på 0,5 att landa krona. En tärning har en sannolikhet på 1/6 att visa en 3:a. Summan av sannolikheterna för alla möjliga utfall är 1.

Sannolikhetsteorin började med hasardspel. Pascal och Fermat brevväxlade om spelproblem på 1600-talet och lade grunden för området. Laplace, Kolmogorov och andra formaliserade det. Kolmogorovs axiom definierar sannolikhet i termer av ett urvalsrum och ett mått.

Sannolikhetsteori ligger till grund för statistik, finans, fysik och maskininlärning. Den modellerar osäkerhet i väder, marknader och kvantmekanik. Villkorlig sannolikhet, oberoende och Bayes sats är nyckelbegrepp. Ämnet är både praktiskt och djupt matematiskt.

• Mått på sannolikhet från 0 till 1
• Alla resultat summerar till 1
• Formaliserad av Kolmogorovs axiomer
• Används inom statistik, finans och maskininlärning