Kol är en svart eller brun bergart som bildats av forntida växtmaterial. För hundratals miljoner år sedan dog sumpskogar och begravdes under sediment. Värme och tryck komprimerade resterna till kolrika strängar. Idag utvinner gruvarbetare det från underjordiska schakt eller dagbrott.

Allt kol är inte likadant. Lignit är mjukt och har låg energihalt. Subbituminöst och bituminöst kol är hårdare och brinner varmare. Antracit är det hårdaste kolet med högst kolhalt. Kraftverk förbränner det mesta kolet för att producera elektricitet. Ståltillverkare använder en speciell typ, kokskol, för att smälta järnmalm.

Kol drev den industriella revolutionen och genererar fortfarande en stor andel av den globala elektriciteten. Det är också det smutsigaste fossila bränslet. Att förbränna det släpper ut mer koldioxid per energienhet än olja eller gas. Det släpper ut svaveldioxid, kvicksilver och partiklar som skadar hälsan. Många länder fasar ut det. Andra bygger nya anläggningar. Övergången är ojämn.

Typer av kol

• Brunkol
• Subbituminös
• Bituminös
• Antracit
• Kokskol för stål