Basbelastning är bottennivån för elbehovet. Det är den minsta mängd el ett elnät behöver dygnet runt, dag som natt, sommar som vinter. Sjukhus, kylskåp, datacenter och gatlyktor fortsätter att dra ström oavsett vad. Det konstanta surret är basbelastning.

Energibolag planerar noggrant för detta. De tecknar långsiktiga kontrakt med kraftverk som är i kontinuerlig drift: kärnkraft, kol, stora vattenkraftverk och kombinerade gaskraftverk. Dessa kraftverk tar timmar eller dagar att öka och minska produktionen, så de är lämpade för en stabil produktion. De producerar också den billigaste elen per enhet när de körs med full kapacitet.

Konceptet håller på att förändras. I takt med att elnäten lägger till mer sol- och vindkraft ändrar efterfrågekurvan form. Middagstopparna planar ut. Kvällstopparna skärps. Vissa analytiker menar att basbelastningen blir mindre relevant och ersätts av flexibel produktion och lagring. Andra säger att en stabil grund fortfarande behövs. Debatten handlar egentligen om hur man ska hålla lamporna tända när vinden slutar och solen går ner.

Vanliga baslastkällor

• Kärnkraft
• Kolkraftverk
• Stora vattenkraftsdammar
• Kombinerad naturgas
• Geotermiska anläggningar