Beteendeekonomi blandar psykologi och ekonomi för att förklara varför människor ofta agerar irrationellt. Standardekonomisk teori antar rationella aktörer som väger kostnader och fördelar. Verkliga människor prokrastinerar, spenderar för mycket och följer mängden. Beteendeekonomer studerar dessa luckor.

Nyckelbegrepp inkluderar förlustaversion (förluster skadar mer än vinster känns bra), förankring (det första talet vi ser snedvrider vår uppskattning) och nutidsbias (vi föredrar omedelbara belöningar framför fördröjda). Dessa är inte egenheter. De är förutsägbara mönster som formar marknader, offentlig politik och privatekonomi.

Nudge-teorin tillämpar dessa insikter. En cafeteria som placerar frukt i ögonhöjd och godis på en hög hylla, nuddar hälsosammare val utan att förbjuda något. Automatisk inskrivning i pensionsplaner ökar sparandet. Kritiker oroar sig för manipulation, men bevisen visar att små designförändringar kan ha stora effekter.

Kärnidéer

• Förlustaversion
• Förankring och inramning
• Nuvarande partiskhet och prokrastinering
• Socialt bevis och flockbeteende
• Nudges och valarkitektur