Populationer förändras. De växer, krymper och skiftar med årstider och år. Populationsdynamik är läran om hur och varför. Den undersöker födslar, dödsfall, invandring och emigration. Den tittar på hur populationer reagerar på mat, rovdjur, sjukdomar och väder. Vissa populationer cyklar regelbundet. Lämmelar blomstrar och kraschar med några års mellanrum. Snöskoharar och lodjur följer en tioårscykel. Andra växer stadigt tills de når en gräns, sedan stabiliseras eller kollapsar de.

Två huvudmönster beskriver tillväxt. Exponentiell tillväxt sker när resurserna är obegränsade, vilket ger en J-formad kurva. Logistisk tillväxt sker när resurserna tar slut, vilket ger en S-formad kurva som planas ut vid bärkraften. Verkliga populationer överstiger ofta och minskar. Återintroduktionen av vargar i Yellowstone förändrade älgpopulationernas dynamik. Hjortpopulationer i förorter växer tills mat eller sjukdom begränsar dem. Att förstå dessa mönster hjälper förvaltare att avgöra när de ska ingripa, om de ska avliva, skydda eller låta dem vara.

Vad som driver befolkningsförändringar

• Födelse- och dödstal.
• Immigration och emigration.
• Tillgång till mat, vatten och livsmiljöer.
• Rovdjur, sjukdomar och konkurrens.

Populationer är inte isolerade. De interagerar med andra arter och med miljön. Ändra en faktor och effekterna sprider sig genom systemet.