Användbarhet mäter hur enkelt människor kan använda en designad produkt för att uppnå sina mål. Ett dörrhandtag som inbjuder till att dra i det när det behöver tryckas på misslyckas med användbarheten. Ett utcheckningsflöde som döljer betalningsknappen frustrerar användare. Termen kommer från forskning om mänskliga faktorer och blev central för mjukvarudesign på 1980- och 1990-talen, när Jakob Nielsen och andra publicerade heuristik för att utvärdera gränssnitt.

Användbarhet har flera dimensioner. Inlärningsförmåga: hur snabbt en ny användare kan utföra grundläggande uppgifter. Effektivitet: hur snabbt en erfaren användare kan arbeta. Minnesförmåga: hur väl en vanlig användare kommer ihåg gränssnittet efter en tids bortavaro. Felfrekvens: hur ofta användare gör misstag och hur lätt de återhämtar sig. Nöjdhet: hur trevlig upplevelsen känns. En produkt kan få bra betyg på vissa och dåligt på andra. Ett komplext professionellt verktyg kan vara effektivt men svårt att lära sig.

Vanliga användbarhetsprinciper

• Synlighet av systemstatus.
• Matchning mellan system och verklighet.
• Användarkontroll och frihet.
• Konsekvens och standarder.
• Felförebyggande och tydlig återställning.

Användbarhetstestning är i princip enkelt. Se riktiga människor prova att använda produkten. Anteckna. Åtgärda det som förvirrar dem. Upprepa.