Know Your Customer-reglerna kräver att kryptobörser verifierar vilka deras användare är. Du laddar upp ett statligt ID, tar en selfie och bevisar ibland din adress med en räkning. Börsen kontrollerar informationen mot sanktionslistor och kör en bakgrundsskärm. Tills du godkänt kan du inte sätta in pengar eller handla. Processen tar minuter på en bra plattform och dagar på en dålig.

KYC existerar eftersom tillsynsmyndigheter behandlar kryptobörser som finansiella institutioner. Lagar mot penningtvätt gäller. FATF sätter den internationella standarden, och varje land implementerar den. USA verkställer genom FinCEN och statliga tillsynsmyndigheter. EU har sitt eget ramverk. Målet är att förhindra att krypto används för penningtvätt, finansiering av terrorism och sanktionsundantag. Kostnaden är integritet. Börser innehar nu personuppgifter om miljontals användare, vilket gör dem till måltavlor för hackare. Flera börser har drabbats av dataintrång som har exponerat kund-ID:n och adresser.

Vad KYC vanligtvis kräver

• Myndighetsutfärdat fotolegitimation — pass, körkort eller nationellt ID-kort
• Selfie eller liveness-kontroll — bevisar att du matchar dokumentet
• Adressbevis — räkning, kontoutdrag eller skattedokument
• Finansieringskälla — för stora insättningar eller konton med hög volym

Decentraliserade börser kräver inte KYC. Det är deras främsta dragningskraft för integritetsfokuserade användare. Det är också anledningen till att tillsynsmyndigheter fortsätter att pressa dem.