Eten, den enklaste alkenen, kallades en gång etylen. Det är ett växthormon som får frukt att mogna. Det är också råmaterialet för polyeten, den vanligaste plasten i världen. Alkener innehåller minst en kol-kol-dubbelbindning. Den dubbelbindningen förändrar allt. Den gör molekylen mer reaktiv och stelare. Den allmänna formeln är CnH2n. Eten är C2H4, propen är C3H6, buten är C4H8.

Dubbelbindningen består av en sigmabindning och en pi-bindning. Pi-bindningen är svagare och mer exponerad, vilket gör den sårbar för angrepp från elektrofiler. Det är därför alkener genomgår additionsreaktioner, där atomer adderar sig över dubbelbindningen och omvandlar den till en enkelbindning. Hydrering adderar väte, vilket förvandlar en alken till en alkan. Bromering adderar brom, vilket avfärgar bromvatten, vilket är ett klassiskt test för alkener. Polymerisation länkar samman många alkenenheter till en lång kedja och bildar plaster.

Alkener är inte bara industrikemikalier. De förekommer i naturen. De finns i växtoljor, insektsferomoner och vissa doftämnen. De är också intermediärer i många metaboliska vägar. Dubbelbindningen är en mångsidig funktionell grupp.

Alkener kan vara linjära, grenade eller cykliska. De kan ha en eller flera dubbelbindningar. De kan vara cis- eller trans-, beroende på hur grupperna är placerade runt dubbelbindningen. Denna geometriska isomeri påverkar fysikaliska egenskaper och biologisk aktivitet.