En hominin är en medlem av den mänskliga släktlinjen efter splittringen från schimpanslinjen. Den splittringen inträffade för ungefär sex till åtta miljoner år sedan i Afrika. Allt på vår sida av klyftan är en hominin: moderna människor, utdöda arter som Homo erectus och neandertalare, och de tidigare australopitecinerna. Termen är taxonomisk, inte utvärderande. Den definierar en gren, inte en stege av framsteg.

Det som förenar homininer är inte ett enda drag utan ett paket: tvåfotande rörelser, minskade hörntänder, större hjärnor i förhållande till kroppsstorlek och alltmer komplex verktygsanvändning. Dessa egenskaper uppträdde vid olika tidpunkter och i olika takter. Tidiga homininer gick upprätt men hade små hjärnor. Senare hade stora hjärnor men behöll andra arkaiska drag. Fossilfynden är ojämn, och nya fynd omformar regelbundet släktträdet.

Viktiga släkten

• Sahelanthropus och Orrorin: tidigast möjliga homininer.
• Australopithecus: upprättstående vandrare med apastorala hjärnor.
• Homo: verktygsmakare med växande hjärnor.
• Homo sapiens: moderna människor, som dök upp för cirka 300 000 år sedan.

Varje nytt homininfossil är en datapunkt i ett argument om vilka vi är och var vi kommer ifrån.