Växtsäsongen är den del av året då grödor faktiskt kan växa. I praktiken definierar de flesta jordbrukare den som antalet frostfria dagar mellan den senaste vårfrysningen och den första höstfrysningen.

Det antalet varierar kraftigt. Delar av norra Kanada och Sibirien får färre än 100 dagar. Större delen av Europa och norra USA ligger mellan 150 och 200. Tropikerna tar aldrig slut. Där säsongen är kort väljer odlare snabbmognadssorter och planterar plantor inomhus för att köpa extra veckor.

Vad som formar den

• Latitud och höjd: högre mark kyls ner snabbare
• Närhet till vatten: sjöar och hav, måttlig temperatur
• Dagslängd: vissa grödor reagerar på fotoperioden, inte bara värmen
• Lokal topografi: en sydvänd sluttning värms upp tidigare än en sänkning

Klimatförändringarna förlänger säsongen i många tempererade regioner, vilket låter som goda nyheter tills man tar hänsyn till sen frost, nya skadedjur och värmestress vid blomningen. Odlare spårar graddagar och härdighetskartor för att hålla jämna steg.