Insulin brukade komma från grisbukspottkörtel. Nu kommer det från bakterier som är modifierade för att producera humant insulin. Det är bioteknik – användningen av levande system för att utveckla produkter. Det omfattar medicin, jordbruk och industri. Verktygen är celler, enzymer och DNA.

Fältet tog fart på 1970-talet med rekombinant DNA. Forskare lärde sig att klippa och klistra gener och flytta dem mellan organismer. Genentech producerade det första rekombinanta insulinet 1978. Sedan dess har biotekniken gett oss vacciner, genterapier, torktåliga grödor och enzymer för tvättmedel.

Viktigaste tillämpningar

• Medicin: läkemedel, vacciner, genterapi, diagnostik
• Jordbruk: genetiskt modifierade grödor, skadedjursresistens
• Industri: enzymer, biobränslen, biologiskt nedbrytbara plaster
• Miljö: bakterier som rengör oljespill

Genredigering med CRISPR har gjort bioteknik snabbare och billigare. Det väcker också etiska frågor. Ska vi redigera mänskliga embryon? Vem bestämmer vad som räknas som en defekt? Vetenskapen rör sig snabbt. Reglerna släpar efter.