En flashmob dansar på en tågstation. En folkmassa samlas runt en gatuartist. Rykten sprids om en kändisobservation. Dessa är exempel på kollektivt beteende – spontana, ostrukturerade handlingar av en grupp människor. Till skillnad från institutionaliserat beteende uppstår det snabbt, följer inga skrivna regler och upplöses ofta lika snabbt.

Sociologer studerar kollektivt beteende för att förstå hur folkmassor, panikattacker, trender och sociala rörelser bildas. Herbert Blumer identifierade typer: den tillfälliga folkmassan, den konventionella folkmassan, den uttrycksfulla folkmassan och den skådespelande folkmassan. Var och en har olika dynamik. En kö är en konventionell folkmassa. En upploppsrörelse är en skådespelande folkmassa.

Vanliga former

• Folkmassor: tillfälliga sammankomster i gemensamma utrymmen
• Pöbelhopar och upplopp: våldsamma eller oordnade folkmassor
• Panikattacker: plötslig rädslodriven flykt
• Mode och trender: snabbt spridande intressen
• Rykten: obekräftad information cirkulerar

Digital teknik har förändrat kollektivt beteende. Online-petitioner, virala utmaningar och samordnade hashtaggar kan mobilisera tusentals människor utan fysisk närhet.