Binjurarna sitter ovanpå njurarna som ett par små kapsyler. Var och en har två distinkta delar som producerar olika hormonfamiljer och tillgodoser olika akuta behov.

Den yttre cortexen frisätter kortisol, vilket hjälper kroppen att hantera långvarig stress, reglera blodsockret och kontrollera inflammation, och aldosteron, som hanterar salt- och vattenbalansen. Den inre märgen frisätter adrenalin och noradrenalin – de klassiska kamp-eller-flykt-hormonerna – inom några sekunder efter ett upplevt hot. Hjärtfrekvensen stiger, blodet omdirigeras till musklerna, pupillerna vidgas och matsmältningen saktar ner. Hela systemet är utformat för snabb mobilisering följt av en återgång till utgångsläget när faran är över.

Kronisk aktivering av stressresponsen kostar dock pengar. Långvarigt högt kortisol är kopplat till immunsuppression, viktökning och humörstörningar. Binjursjukdomar – Cushings syndrom, Addisons sjukdom, feokromocytom – ger dramatiska symtom som understryker hur centrala dessa små organ är för den dagliga fysiologiska balansen.

När någon säger att adrenalinet pumpar, beskriver de märgen i arbete. När de talar om utbrändhet under press är det ofta cortex som är en del av berättelsen.