Folkets styre, utövat genom fria och rättvisa val av representanter, definierar modern demokrati. Medborgarna väljer sina guvernörer, kan ersätta dem med jämna mellanrum och åtnjuter grundläggande rättigheter som gör politisk konkurrens meningsfull.

Väsentliga delar inkluderar allmän rösträtt för vuxna, alternativa informationskällor, föreningsfrihet och rättsstatsprincipen. Demokratier skiljer sig åt i institutionell utformning – president- eller parlamentarisk, majoritets- eller proportionell – men de delar principen att legitim auktoritet härrör från folkets samtycke.

Demokrati garanterar inte klok politik eller social jämlikhet. Den tillhandahåller mekanismer för att korrigera misslyckanden och för att skydda minoriteter genom konstitutionella begränsningar. Bakåtskillnad sker när valda ledare undergräver de oberoende institutioner som upprätthåller konkurrens. Kontinuerligt samhällsengagemang och institutionell vaksamhet krävs för att upprätthålla demokratiska metoder.

Rätten att rösta mot sittande makt är fortfarande demokratins mest utmärkande drag.