Inramning är hur en fråga ställs eller beskrivs. Samma underliggande fakta, presenterade i olika ramar, kan leda till systematiskt olika beslut och bedömningar.

En klassisk demonstration erbjuder ett val mellan två program för att bekämpa en sjukdom. När resultaten formuleras i termer av räddade liv föredrar människor det säkra alternativet; när identiska resultat formuleras i termer av förlorade liv föredrar människor det riskfyllda alternativet. Siffrorna har inte förändrats – bara beskrivningen. Liknande effekter förekommer i medicinska beslut, ekonomiska val och preferenser för offentlig politik. Positiva ramar ("90 procent fettfria") utvärderas mer gynnsamt än motsvarande negativa ramar ("10 procent fett").

Inramningseffekter visar att preferenser inte bara avläses från objektiva värden. De konstrueras i nuet, påverkade av de referenspunkter och känslomässiga toner som inramningen tillhandahåller. Medvetenhet om inramning kan förbättra beslutskvaliteten, men effekterna är robusta även bland experter.

Hur en fråga ställs formar ofta svaret mer än vad fakta ensamma skulle kunna förutsäga.