Teleologi är studiet av syfte eller design i naturen. Den frågar sig om naturliga processer har slut eller mål. Aristoteles hävdade att allting har ett telos, ett syfte eller en slutlig orsak. Ett ekollons telos är att bli ett ekträd. En knivs telos är att skära. Telosen förklarar varför något är som det är. Under medeltiden var teleologi centralt i teologin. Gud designade universum med ett syfte. Under den moderna eran föll teleologi ur onåd inom vetenskapen. Darwins evolutionsteori förklarade biologisk anpassning utan att hänvisa till syfte. Naturligt urval är inte målinriktat. Det är en mekanisk process. Men teleologi har inte försvunnit. Biologer talar fortfarande om funktion. Filosofer debatterar om funktioner är teleologiska eller kausala. Vissa menar att teleologi är nödvändig för att förstå levande system. Andra menar att det är en användbar fiktion.

Teleologi används också inom etiken. Utilitarister utvärderar handlingar utifrån deras konsekvenser, vilket är en form av teleologisk etik. Dygdetiker fokuserar på det mänskliga livets telos, vilket Aristoteles kallade eudaimonia. Teleologi väcker frågor om mening och syfte. Finns det ett syfte med universum? Finns det ett syfte med mänskligt liv? Svaren ges inte enbart av vetenskapen.

Typer av teleologi

• Naturligt. Syfte i naturen, som i Aristoteles biologi.
• Gudomlig. Syfte utformade av Gud.
• Etisk. Utvärdera handlingar utifrån deras syften.
• Funktionell. Förklara biologiska egenskaper utifrån deras funktion.

Teleologi är inte detsamma som determinism. Determinism säger att händelser orsakas av tidigare förhållanden. Teleologi säger att händelser är riktade mot mål.