Etik är läran om hur vi borde leva. Den frågar vad som är rätt och fel, gott och ont, dygdigt och ondskefullt. Det handlar inte bara om stora dilemman. Det handlar om vardagliga val: huruvida man ska hålla ett löfte, hur man ska behandla en främling, vad man ska göra med makt. Ordet kommer från grekiskans etos, som betyder karaktär eller vana. Den latinska motsvarigheten, mores, ger oss moral. De två termerna överlappar varandra, även om vissa filosofer använder etik för teorin och moral för praktiken.

Etik delas in i tre huvudområden. Metaetik frågar vad moraliskt språk betyder och om moraliska sanningar existerar. Normativ etik föreslår teorier om hur man ska agera. Tillämpad etik tar upp specifika frågor som abort, dödshjälp och djurrättigheter. De viktigaste normativa teorierna är konsekvensetik, som bedömer handlingar utifrån deras resultat; deontologi, som grundar moral i plikt och regler; och dygdetik, som fokuserar på karaktär. Var och en har styrkor och svagheter, och debatter mellan dem fortsätter.

Etikens grenar

• Metaetik. Moralspråkets och sanningens natur.
• Normativ etik. Teorier om rätt handling.
• Tillämpad etik. Moraliska frågor i praktiken.
• Deskriptiv etik. Hur människor faktiskt beter sig.

Etik är inte samma sak som lag eller religion, även om den överlappar båda. Den hänvisar till förnuft och erfarenhet, inte enbart till auktoritet.