På en marknad vill köpare ha låga priser och säljare vill ha höga. På något sätt möts de oftast någonstans i mitten. Jämvikt är den mötespunkten, det pris där den kvantitet som köpare vill ha är lika med den kvantitet som säljare erbjuder. Vid det priset finns det ingen brist och inget överskott.

Marknaderna tenderar mot jämvikt, men de ligger sällan där länge. En torka minskar kaffeskörden, utbudet minskar och priset stiger tills efterfrågan avtar. En ny teknik sänker produktionskostnaderna, utbudet ökar och priset faller. Varje förändring skapar en ny jämvikt. Den gamla är historia.

Jämvikt är en användbar modell, inte en bokstavlig beskrivning. Verkliga marknader har friktion: ofullständig information, transportförseningar, kontrakt, regleringar. Priser kan fastna över eller under den teoretiska nivån. Lagar om minimilöner, till exempel, sätter ett prisgolv för arbetskraft. Hyresreglering sätter ett tak. Båda skapar skillnader mellan vad modellen förutsäger och vad som faktiskt händer.

Jämvikt i praktiken

• Uppstår där utbuds- och efterfrågekurvor möts
• Förskjuts när någon av kurvorna rör sig
• Kan störas av prisgolv och -tak
• Förutsätter konkurrensutsatta marknader och fullständig information
• Är en tendens, inte en garanti