Ett underskott uppstår när en budgets utgifter överstiger dess inkomster under en viss period, vanligtvis ett år. Regeringar har underskott när skatteintäkterna understiger utgifterna för skolor, vägar, försvar och sociala program. Företag har underskott när kostnaderna överstiger försäljningen. Hushåll har underskott när de spenderar mer än de tjänar, även om vi vanligtvis kallar det att skuldsätta sig.

Statliga underskott är inte automatiskt en kris. Under lågkonjunkturer minskar skatteintäkterna och utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar, vilket leder till att underskotten ökar. Det är avsiktligt. Att minska utgifterna under en nedgång kan förvärra situationen. Men ihållande underskott under goda tider bygger upp skulder som måste betalas, vilket tränger undan andra prioriteringar.

Ekonomer debatterar hur stort underskottet är. Vissa menar att länder som lånar i sin egen valuta kan klara sig med större underskott än andra. Japan har haft stora underskott i åratal med låga räntor. Andra varnar för att förtroendet kan avdunsta snabbt. När långivare tvivlar på återbetalningen stiger lånekostnaderna och en finanspolitisk kris följer.

Underskottsdrivare

• Recessioner och fallande skatteintäkter
• Skattesänkningar utan utgiftsminskningar
• Nya utgiftsprogram
• Krig och nödsituationer
• Stigande ränta på befintliga skulder