Ljus formar allt i en film. Det avgör vad publiken ser och hur de känner inför det. Ett ansikte upplyst underifrån ser olycksbådande ut. Ett ansikte upplyst ovanifrån ser änglalikt ut. Ett rum upplyst med varmt volfram känns mysigt. Ett rum upplyst med kallt lysrör känns kliniskt. Ljus handlar inte bara om synlighet. Det handlar om stämning, ton och mening. Det är ett av de kraftfullaste verktygen inom film.

Belysning har flera egenskaper. Intensiteten avgör hur starkt ljuset är. Färgen avgör dess värme eller kyla. Riktningen avgör var skuggorna faller. Kvaliteten avgör om ljuset är hårt eller mjukt. Hårt ljus skapar skarpa, definierade skuggor. Mjukt ljus skapar gradvisa, diffusa skuggor. Valet av varje egenskap påverkar bilden. En filmfotograf kombinerar flera ljus för att skapa ett kontrollerat, dimensionellt utseende. Trepunktsuppsättningen, med nyckel, fyllnad och bakgrundsbelysning, är en standardutgångspunkt. Men bra filmfotografer går långt bortom det.

Belysning har också en praktisk dimension. Den måste vara konsekvent i alla tagningar. Den måste vara motiverad av scenen. Om en lampa syns i bilden måste ljuset den kastar matcha dess position och färg. Om scenen utspelar sig på natten måste belysningen se ut som natt, även om den filmades under dagen. Hantverket är tekniskt och kreativt. Det kräver förståelse för fysik och ett öga för komposition. Den bästa belysningen är osynlig. Publiken känner bara stämningen.