Ett hövdingadöme är ett rangordnat samhälle som leds av en hövding vars auktoritet ärvs. Det ligger mellan den lilla egalitära gruppen och den fullständigt stratifierade staten. Hövdingadömen förekom i många delar av världen: Polynesien, Stillahavsområdet, Västafrika och det förcolumbianska Nordamerika. Befolkningsstorlekarna varierar från några tusen till tiotusentals, ofta spridda över flera byar under en ledare.

Rang spelar roll i ett hövdingadöme. Människor är inte jämlika; vissa släktlinjer har högre status än andra. Hövdingen samlar in tribut, omfördelar varor och löser tvister. Han eller hon kan också organisera arbetskraft för offentliga arbeten som bevattningskanaler, tempel eller gravhögar. Makt är verklig men inte absolut. Hövdingar som misslyckas med att omfördela generöst eller som styr hårt kan förlora anhängare.

Vanliga funktioner

• Ärftlig rang och en huvudsakligen härstamning.
• Omfördelning av varor genom hövdingen.
• Ceremoniella centra med högar eller monument.
• Hantverksspecialisering och tributbetalningar.

Hövdingadömen är instabila till sin natur. Vissa växer till stater; andra kollapsar eller fragmenteras. Deras studie hjälper till att förklara hur ojämlikhet blev befäst i mänskliga samhällen.