Vetenskapsfilosofi studerar vetenskapens grunder, metoder och implikationer. Den frågar vad vetenskap är, hur den fungerar och vad den kan berätta för oss om världen. Det är inte samma sak som vetenskap själv. Vetenskapsmän bedriver vetenskap. Vetenskapsfilosofer frågar vad vetenskap förutsätter och vad den uppnår. Fältet framträdde som en egen disciplin under 1900-talet, då de logiska positivisterna i Wienerkrecken försökte grunda vetenskapen i empirisk verifiering. Det programmet kollapsade, men det satte agendan för årtionden av debatt.

Viktiga frågor inkluderar: Vad är en vetenskaplig förklaring? Vad gör en teori bra? Hur förändras teorier? Finns det en vetenskaplig metod? Hur relaterar observation och teori? Karl Popper hävdade att falsifierbarhet är ett kännetecken för vetenskap. Thomas Kuhn hävdade att vetenskapen fortskrider genom paradigmer och revolutioner. Imre Lakatos föreslog forskningsprogram. Paul Feyerabend hävdade att det inte finns någon enskild metod. Fältet undersöker också specifika vetenskaper: fysik, biologi, neurovetenskap, ekonomi. Det frågar om orsakssamband, lagar, modeller och bevis. Vetenskapsfilosofi är viktig eftersom vetenskap är ett av de mest kraftfulla sätten att veta, och att förstå hur den fungerar hjälper oss att använda den väl.

Viktiga ämnen

• Avgränsning. Vad skiljer vetenskap från icke-vetenskap?
• Förklaring. Vad gör en förklaring vetenskaplig?
• Teoriförändring. Hur utvecklas vetenskapliga teorier?
• Realism. Beskriver vetenskapliga teorier verkligheten?
• Metod. Finns det en vetenskaplig metod?

Vetenskapsfilosofi är inte detsamma som vetenskapshistoria, även om de två är nära besläktade. Historien beskriver vad som hände. Filosofin frågar vad det betyder.