Politiska och sociala ordningar bryts ibland med dramatisk hastighet. En revolution är en grundläggande och relativt snabb förändring i fördelningen av politisk makt och ofta i sociala och ekonomiska strukturer, vanligtvis involverande massmobilisering och störtandet av en befintlig regim.

De engelska, amerikanska, franska, ryska och kinesiska revolutionerna är klassiska exempel, var och en med distinkta orsaker, banor och resultat. Revolutioner kan producera varaktig institutionell innovation eller leda till nya former av auktoritärism. Ideologi, ekonomisk kris och statlig svaghet samverkar ofta i sina ursprung.

Historiker debatterar definitioner – hur mycket förändring, hur snabbt, hur våldsamt – och jämför revolutioner mellan olika kulturer. Konceptet har också utvidgats till att omfatta vetenskapliga, industriella och kulturella omvandlingar. Att studera revolutioner avslöjar både den politiska ordningens oförutsedda natur och svårigheten att kontrollera radikala förändringar när de väl har börjat.

• Grundläggande snabb förändring av den politiska makten
• Innebär ofta massmobilisering och regimstörtning
• Producerar varierande institutionella resultat
• Ämne för jämförande historisk analys