Folkets styre har tagit sig många institutionella former. Demokrati är ett regeringssystem där den yttersta makten ligger hos medborgarna, utövad direkt eller genom valda representanter. Regelbundna, konkurrensutsatta val, medborgerliga friheter och rättsstatsprincipen betraktas allmänt som centrala inslag i modern demokratisk praxis.

Antikens Aten praktiserade en direkt form begränsad till fria manliga medborgare. Den representativa demokratin expanderade under 1800- och 1900-talen i takt med att rösträtten utvidgades. Vågor av demokratisering har varvats med perioder av auktoritär omvälvning i olika regioner.

Historiker och statsvetare debatterar de sociala förhållanden som upprätthåller demokratin och de hot som ojämlikhet, polarisering eller yttre påtryckningar utgör. Idealet om folklig suveränitet fortsätter att inspirera rörelser även där institutioner inte uppfyller standarden.

• Regering baserad på folklig auktoritet
• Praktiseras direkt eller genom representanter
• Kräver val, rättigheter och juridiska begränsningar
• Har expanderat och krympt genom historien