Två misstänkta förhörs separat. Var och en kan erkänna eller tiga. Om båda tiga får de lindriga straff. Om den ena erkänner och den andra inte gör det, går bekännaren fri och den andra får ett strängt straff. Om båda erkänner får båda måttliga straff. Detta är fångens dilemma, det mest kända problemet inom spelteorin, och det fångar en grundläggande sanning: rationella individuella val kan ge dåliga kollektiva resultat.

Spelteori studerar strategiska interaktioner, situationer där varje persons utdelning beror på vad andra gör. Den utvecklades av John von Neumann och Oskar Morgenstern på 1940-talet och utökades av John Nash, vars jämviktskoncept vann ett Nobelpris. Idag används den inom ekonomi, statsvetenskap, biologi och militär strategi.

Verkliga tillämpningar finns överallt. Auktionsdesign, arbetsmarknadsförhandlingar, priskrig mellan flygbolag, kapprustningar mellan nationer. Teorin förutsäger inte alltid perfekt, eftersom människor inte alltid är rationella och spel är ofta mer komplexa än modeller antar. Men den ger ett språk för att tänka kring konflikt och samarbete, och det språket har visat sig anmärkningsvärt användbart.

Viktiga begrepp

• Spelare, strategier och utdelningar
• Nash-jämvikt
• Fångens dilemma
• Nollsummespel kontra positivsummespel
• Upprepade spel och samarbete