Primär succession börjar på livlös terräng. Det finns ingen jord, inga frön, inget organiskt material. Bara kal sten, avsvalnad lava eller nyligen exponerad sand. De första organismerna som anländer är pionjärarter: lavar, mossor och några få härdiga växter. De bryter ner sten, fångar fukt och bygger det första tunna jordlagret. Under årtionden och århundraden anländer fler arter. Gräs och buskar slår rot. Insekter och smådjur flyttar in. Så småningom etablerar sig träd och en skog utvecklas.

Primär succession är långsam. Den kan ta hundratals eller tusentals år. Den exakta utvecklingsvägen beror på klimatet, typen av substrat och vilka arter som finns i närheten. Två kända exempel är vulkansluttningarna på Mount St. Helens efter utbrottet 1980, och öarna som bildades av Surtsey utanför Island på 1960-talet. Forskare har övervakat båda noggrant och sett hur liv koloniserar ny mark. Processen är inte linjär. Störningar som bränder eller jordskred kan återställa delar av sekvensen.

Stadier av primär succession

• Bart substrat: ingen jord eller liv.
• Pionjärarter: lavar, mossor, härdiga växter.
• Mellannivå: gräs, buskar, små träd.
• Sent stadium: mogen skog eller klimakssamhälle.

Primär succession är ett av de tydligaste bevisen på att ekosystem inte är fixerade. De bygger sig själva från ingenting, givet tillräckligt med tid.