Två patienter med samma cancer får samma läkemedel. Den ena svarar. Den andra gör det inte. Personlig medicin frågar varför. Den skräddarsyr behandlingen till individen och använder genetisk, molekylär och klinisk information för att välja rätt läkemedel i rätt dos för rätt patient. Det kallas också precisionsmedicin.

Metoden bygger på biomarkörer och diagnostik. Ett genetiskt test kan identifiera en mutation som gör en tumör sårbar för en riktad behandling. Ett farmakogenomiskt test kan förutsäga hur en patient kommer att metabolisera ett läkemedel. En flytande biopsi kan övervaka behandlingssvaret över tid. Data vägleder beslutet, snarare än ett universalprotokoll.

Personlig medicin förändrar redan cancervården. Herceptin för HER2-positiv bröstcancer, Keytruda för tumörer med brist på mismatch-reparation och Tarceva för EGFR-muterad lungcancer är alla exempel. Det används också vid sällsynta genetiska sjukdomar, där en exakt diagnos kan vägleda behandlingen. Vid infektionssjukdomar kan det identifiera rätt antibiotikum för en resistent infektion.

Utmaningarna är tillgång och rättvisa. Genomtestning är dyrt, och inte alla patienter har råd med det. Datasekretess är ett problem. Och evidensbasen växer fortfarande. Personlig medicin är inte ett universalmedel. Det är ett skifte mot mer exakt och effektivare vård.