Kollektivt eller offentligt ägande av de viktigaste produktionsmedlen och en starkare betoning på jämlikhet karaktäriserar socialismen som en politisk och ekonomisk ideologi. Socialister menar att ohämmade marknader producerar orättvisa ojämlikheter och att demokratisk kontroll bör sträcka sig in i det ekonomiska livet.

Historisk socialism sträcker sig från revolutionär marxism till demokratisk socialism och socialdemokrati som accepterar blandade ekonomier med omfattande välfärdsstater. 1900-talets experiment med omfattande statligt ägande ledde till både industrialisering och allvarliga misslyckanden vad gäller effektivitet och politisk frihet. Samtida socialistisk politik fokuserar ofta på att utöka offentliga tjänster, reglera kapital och minska förmögenhetskoncentrationen inom demokratiska ramar.

Kritiker menar att socialismen underskattar informations- och incitamentsproblem och riskerar att koncentrera makt i staten. Anhängare svarar att demokratisk socialism kan kombinera socialt ägarskap eller stark reglering med politisk frihet. Debatten fortsätter att strukturera vänster-om-mitten-politiken i många länder.

Socialistiska partier som accepterar valdemokrati har blivit en del av det vanliga landskapet i europeiska och andra partisystem.