Nihilismen menar att livet inte har någon inneboende mening, syfte eller värde. Ordet kommer från latinets nihil, som betyder ingenting. Det förknippas ofta med Nietzsche, även om han inte var nihilist. Han diagnostiserade nihilismen som ett kulturellt tillstånd, konsekvensen av Guds död och kollapsen av traditionella värderingar. Hans svar var inte att omfamna meningslöshet utan att övervinna den, genom att skapa nya värden och bekräfta livet. Nihilism som position är förnekandet av att det finns några objektiva moraliska sanningar eller kosmiska syften.

Nihilismen tar sig flera uttryck. Moralisk nihilism förnekar att det finns moraliska fakta. Existentiell nihilism förnekar att livet har mening. Epistemologisk nihilism förnekar att kunskap är möjlig. Metafysisk nihilism förnekar att någonting existerar, eller att endast ingenting existerar. Nihilism förknippas ofta med förtvivlan, men inte alla nihilister är förtvivlade. Vissa menar att avsaknaden av mening är befriande. Om ingenting spelar någon roll objektivt sett är vi fria att skapa våra egna betydelser. Andra menar att nihilismen är en återvändsgränd och att vi behöver nya värdekällor. Debatten mellan nihilismen och dess kritiker är en av modernitetens avgörande samtal.

Former av nihilism

• Moral. Det finns inga moraliska fakta.
• Existentiell. Livet har ingen mening.
• Epistemologisk. Kunskap är omöjlig.
• Metafysisk. Ingenting existerar, eller bara ingenting existerar.

Nihilism är inte detsamma som skepticism. Skepticism tvivlar på kunskap. Nihilism förnekar värde och mening.