Kunskap är mer än tro. Du kan tro på något falskt. Du kan tro på något sant av en slump. Kunskap kräver rättfärdigande. Standardanalysen, från Platons Theaitetos, definierar kunskap som en berättigad sann tro. Du vet något om det är sant, du tror på det och du har goda skäl att tro på det. Edmund Gettier undergrävde den definitionen 1963 med fall där någon har rättfärdigat sin sanne tro men fortfarande inte vet. I ett fall har Smith bevis för att Jones äger en Ford och drar slutsatsen att antingen Jones äger en Ford eller så är Brown i Barcelona. Jones äger inte en Ford, men Brown råkar vara i Barcelona. Smith har rättfärdigat sin sanne tro, men han vet inte.

Filosofer har föreslagit många svar. Vissa lägger till ett fjärde villkor, såsom inga falska lemman eller tillförlitlighet. Andra menar att kunskap är ett primitivt begrepp. Ytterligare andra riktar uppmärksamheten mot den process genom vilken övertygelser formas. Externalister menar att rättfärdigande beror på fakta om den som vet omgivningen, inte bara på vad den som vet kan få tillgång till. Internalister menar det motsatta. Debatten fortsätter, och Gettier-fallen förblir ett test för alla kunskapsteorier.

Typer av kunskap

• Propositionell. Vetskap om att något är fallet.
• Procedurmässig. Kunskap om hur man gör något.
• Bekantskap. Direkt förtrogenhet med något.
• Tyst. Kunskap som är svår att formulera.

Kunskap är inte detsamma som säkerhet. Man kan veta något och ändå vara öppen för repetition.