Demokrati betyder folkets styre. I Aten, där ordet har sitt ursprung, samlades medborgarna i en församling och röstade direkt om lagar. Kvinnor, slavar och utlänningar var uteslutna. Modern demokrati är mestadels representativ: medborgarna väljer tjänstemän som fattar beslut för deras räkning. Övergången från direkt till representativ demokrati var praktisk. Stora befolkningar kan inte samlas på ett ställe, och komplex lagstiftning kräver expertis och tid.

Demokratier tar sig många uttryck. I ett presidentsystem väljs den verkställande makten separat från den lagstiftande församlingen. I ett parlamentariskt system dras den verkställande makten från den lagstiftande församlingen. Vissa demokratier använder proportionell representation, där platser fördelas efter röstandel. Andra använder sig av distrikt där vinnaren tar allt. Varje system har avvägningar mellan responsivitet, stabilitet och rättvisa. Demokrati är också beroende av institutioner utöver val: fri press, oberoende domstolar, rättsstatsprincipen och skydd av minoriteter. Utan dessa kan majoritetsstyre bli majoritetstyranni.

Kärnfunktioner

• Fria och rättvisa val. Regelbundna, konkurrensutsatta och öppna för alla berättigade medborgare.
• Rättsstatsprincipen. Lagar gäller lika och begränsar regeringens makt.
• Skydd av rättigheter. Tal, församling, religion och rättssäkerhet.
• Ansvarsskyldighet. Tjänstemän kan avsättas av väljare eller andra institutioner.

Demokrati är inte bara en metod för att välja ledare. Det är en uppsättning åtaganden om hur makt ska innehas och begränsas.