Du vaknar. Rummet är dunkelt, din mun smakar koppar, och någonstans skäller en hund. Du vet allt detta utan att försöka. Den kunskapen – den upplevda närvaron av din egen upplevelse – är medvetande. Det är inte samma sak som intelligens, minne eller ens vakenhet. En person i en dröm kan vara medveten om en tiger som jagar dem medan deras kropp ligger stilla. En sömngångare kan gå i trappor med öppna ögon och inte rapportera någonting.

Filosofer delar upp konceptet i två problem. Det enkla problemet frågar hur hjärnan bearbetar information, lagrar den och använder den för att styra beteende. Det svåra problemet frågar varför någon av dessa bearbetningar känns som någonting alls. Man kan kartlägga varje neuron som aktiveras när någon luktar på en ros, men själva lukten – sötman, minnet den utlöser – förblir envist privat.

Viktiga skillnader

• Fenomenalt medvetande: rå subjektiv upplevelse, som svidandet av ett pappersklipp.
• Tillgång till medvetande: information tillgänglig för resonemang och tal.
• Självmedvetenhet: förmågan att känna igen sig själv som en distinkt enhet.

Forskare studerar medvetandet genom hjärnavbildning, anestesi och sjukdomar som blindsight, där patienter reagerar på visuella signaler de inte kan se. Fältet är fortfarande splittrat mellan de som förväntar sig ett neuralt svar och de som misstänker att själva frågan är felaktigt formulerad.