Ett avrinningsområde är ett landområde där allt vatten som faller som regn eller snö rinner ut till ett gemensamt utlopp. Det utloppet kan vara en flod, en sjö, en vik eller en underjordisk akvifer. Varje landbit på jorden ligger i ett avrinningsområde. Vissa är små, några tunnland långa och rinner ut i en bäck. Andra är vidsträckta, som Mississippiflodens avrinningsområde, som täcker 41 procent av det sammanhängande USA.

Avrinningsområden ignorerar politiska gränser. Ett enda avrinningsområde kan omfatta flera stater, provinser eller länder. Det gör hanteringen komplicerad. Föroreningar uppströms blir dricksvatten nedströms. Utveckling uppströms ökar översvämningar nedströms. Samordning mellan jurisdiktioner är avgörande men svårt.

Varför avrinningsområden är viktiga

• De avgör var vattenföroreningar hamnar.
• De formar översvämningsmönster och motståndskraft mot torka.
• De förser städer och gårdar med dricksvatten.
• De stöder ekosystem och djurlivsmiljöer.
• De är den naturliga enheten för vattenhantering.

Avrinningsområdesstrategin för miljöförvaltning fick fäste på 1990-talet. Istället för att reglera efter politiska gränser började myndigheter planera efter hydrologiska gränser. Det innebär att jordbrukare, städer, industrier och naturvårdsgrupper i samma avrinningsområde arbetar tillsammans. Utmaningen är att få alla att komma överens. Vattnet rinner nedför, men samarbetet rinner uppför. Ändå är avrinningsområdesstrategin det mest logiska sättet att tänka på vatten, mark och kopplingarna mellan dem.