Allmänhetens tragedi beskriver vad som händer när individer överutnyttjar en gemensam resurs. Varje person vinner på att använda mer. Kostnaden för utarmningen sprids över alla. Resultatet är en resurs som är förstörd för alla. Garrett Hardin populariserade termen i en essä från 1968, även om idén är äldre.

Det klassiska exemplet är en betesmark som är öppen för alla herdar. Varje herde gynnas av att lägga till ytterligare ett djur. Gräset utarmas av den kombinerade betningen. Så småningom förstörs betesmarken, och varje herde förlorar. Samma logik gäller för fiske, grundvatten och atmosfären.

Elinor Ostrom ifrågasatte tragedins oundviklighet. Hon dokumenterade samhällen som framgångsrikt förvaltade delade resurser i århundraden genom tydliga regler, övervakning och sanktioner. Hennes arbete gav ett Nobelpris. Lärdomen är att styrning, inte bara privatisering eller reglering, kan lösa problemet.

Vanliga exempel

• Överfiske
• Grundvattenutarmning
• Luftförorening
• Trafikstockningar
• Allmän betesmark