Inkomstskillnader får de flesta rubrikerna, men förmögenhetsfördelningen är tydligare. Förmögenhet är vad ett hushåll äger: bostäder, besparingar, aktier, företag, minus vad det är skyldigt. Inkomst är vad som flödar in varje år. I USA innehar de 10 procent rikaste hushållen ungefär 70 procent av all förmögenhet. Den nedre hälften innehar nästan ingen. Klyftan har ökat sedan 1980-talet och visar inga tecken på att minska.

Flera krafter driver koncentrationen. Tillgångspriserna har stigit snabbare än lönerna, så de som äger aktier och fastigheter drar framåt. Arv går vidare från generation till generation. Skattesystem i många länder beskattar arbetsinkomster hårdare än kapitalvinster. Och tillgången till krediter, utbildning och nätverk är ojämn, så utgångsläget är inte detsamma för alla.

Rikedom är viktigare än inkomst för långsiktig trygghet. En familj med besparingar kan klara av en uppsägning, köpa ett hem och finansiera ett barns utbildning. En familj som lever från lön till lön kan inte göra det. Rikedom köper också politiskt inflytande, vilket kan forma reglerna till förmån för dem som redan har mest. Huruvida den koncentrationen är ett problem eller ett pris värt att betala för tillväxt är en av de skarpaste skillnaderna inom ekonomin.

Förmögenhetsmått

• Gini-koefficienten för förmögenhet
• Förmögenhetsandel för den översta procenten
• Medianhushållets nettoförmögenhet
• Generationsöverföring av förmögenhet
• Bostadsägarräntor