En prislapp ser enkel ut. Det är bara en siffra. Men den siffran bär information. Den talar om för producenter hur mycket de ska leverera och för konsumenter hur mycket de ska efterfråga. Den signalerar brist, återspeglar kostnader och koordinerar miljontals beslut utan att någon utfärdar order. Friedrich Hayek kallade priset ett under av spontan samordning. Det är också föremål för ändlösa politiska strider.

Priserna sätts olika beroende på marknaden. På konkurrensutsatta marknader sätter ingen enskild köpare eller säljare priset. Det uppstår genom samspelet mellan utbud och efterfrågan. I monopol sätter säljaren det. På reglerade marknader kan en myndighet sätta det. Vid auktioner sätter budgivarna det. Varje mekanism ger olika resultat för effektivitet och rättvisa.

Regeringar fastställer ibland priser. Hyresreglering gör bostäder överkomliga för befintliga hyresgäster men kan minska utbudet av nya hyresbostäder. Minimilöner höjer lönerna för lågavlönade arbetare men kan minska anställningen om de sätts för högt. Prisreglering på bensin eller mat kan förhindra brist på kort sikt men skapa långa köer och svarta marknader över tid. Debatten om priser handlar aldrig bara om ekonomi. Det handlar om vem som får vad och vem som bestämmer.

Prismekanismer

• Marknadsbestämda priser
• Administrerade priser
• Pristak och golv
• Dynamisk prissättning
• Prisdiskriminering