När två samhällen möts förblir ingetdera exakt detsamma. Ackulturation beskriver de förändringar som uppstår genom långvarig kontakt: nya ord kommer in i ett språk, mat dyker upp på bordet och idéer om allt från äktenskap till pengar börjar förändras. Inflytandets riktning är sällan lika. En grupp med mer politisk makt eller ekonomisk räckvidd tenderar att forma utbytet, även om den svagare partnern inte bara är passiv. Människor lånar selektivt och anpassar det de tar för att passa sina egna behov.

Antropologer har länge skiljt på ackulturation från assimilation. I ackulturation kan en grupp anta nya drag samtidigt som den behåller sin egen identitet intakt. Assimilation går längre och absorberar en minoritet i den dominerande kulturen tills den ursprungliga särprägeln bleknar. Skillnaden är viktig i praktiken. Immigrantgrupper, till exempel, blandar ofta nya seder med gamla över generationer utan att försvinna.

Vanliga mönster

• Handel, migration och erövring är de vanliga motorerna för kontakt.
• Lån sker i båda riktningarna, men sällan i samma hastighet.
• Materiell kultur förändras snabbare än djupa värderingar eller övertygelser.
• Yngre generationer anammar vanligtvis nya egenskaper före sina äldre.

Att studera ackulturation hjälper till att förklara varför kulturer aldrig är statiska. Processen kan vara gradvis eller påtvingad, fredlig eller våldsam, och dess resultat beror på vem som har makten.