Psykoneuroimmunologi undersöker hur psykologiska processer, nervsystemet och det endokrina systemet samverkar för att påverka immunförsvarets funktion och hälsa. Området behandlar kropp och själ som ett enda regleringsnätverk snarare än separata domäner.

Stresshormoner som kortisol kan undertrycka vissa immunsvar, vilket ökar känsligheten för infektioner eller saktar ner sårläkning. Kronisk psykisk stress har kopplats till förhöjd inflammation och sämre resultat vid tillstånd som sträcker sig från förkylning till hjärt-kärlsjukdomar. Omvänt verkar socialt stöd, optimistisk syn och vissa beteendemässiga interventioner buffra immunfunktionen. Betingade immunsvar – påvisade hos djur och i begränsad utsträckning hos människor – visar att immunsystemet kan lära sig associationer precis som beteende kan.

De dubbelriktade signalvägarna är komplexa. Cytokiner som frisätts av immunceller påverkar hjärnaktivitet och humör, vilket bidrar till den trötthet och abstinens som följer med sjukdom. Forskning inom området ligger till grund för både klinisk praxis och folkhälsostrategier som tar itu med psykologiska och sociala faktorer vid sidan av biologiska.

Hälsa handlar inte bara om patogener och celler. Hjärnan och immunförsvaret kommunicerar ständigt.