Väljare uttrycker sina val på en valsedel. Valsedeln är det fysiska eller elektroniska instrument som registrerar en preferens i ett val, vanligtvis utformat för att skydda sekretessen så att ingen kan avgöra hur en viss person röstade.

Pappersvalsedlar, optiska skanningsark och pekskärmsmaskiner är vanliga former. Valsedelns utformning – kandidatordning, tydliga instruktioner, språktillgänglighet – kan påverka valdeltagandet och felfrekvensen. Valadministratörer trycker, distribuerar, samlar in och räknar valsedlar enligt procedurer som är avsedda att förhindra bedrägerier och säkerställa en korrekt sammanräkning.

Hemliga val blev standard i många demokratier under 1800- och 1900-talen som ett skydd mot hot och röstköp. Brevrester och poströstningar utökar rösträtten till de som inte kan infinna sig personligen. Tvister om tillgång till valsedlar, utformning och rösträkningsregler når regelbundet domstolarna och formar allmänhetens förtroende för valresultaten.

En enda korrekt avgiven valsedel är den grundläggande enheten för demokratiskt val.