En indexfond följer ett marknadsindex. S&P 500, FTSE 100, Nikkei 225. Istället för att försöka välja vinnare köper fonden allt i indexet. Om indexet innehar 500 aktier, innehar fonden 500 aktier. Resultatet är genomsnittlig marknadsutveckling, minus en mycket liten avgift. Den enkelheten har gjort indexfonder till en av de viktigaste finansiella innovationerna på årtionden.

Den första indexfonden lanserades 1976, skapad av John Bogle på Vanguard. Kritiker kallade den oamerikansk. Varför nöja sig med genomsnittet? Men siffrorna berättade en annan historia. De flesta aktiva förvaltare presterade sämre än indexet efter avgifter. Under årtionden ökade skillnaden. Idag innehar indexfonder biljoner dollar. De dominerar pensionskonton och har omformat kapitalförvaltningsbranschen.

Kostnaderna spelar enorm roll vid indexering. En aktivt förvaltad fond kan ta ut 1 procent eller mer per år. En indexfond kan ta ut 0,03 procent. På en portfölj på 100 000 dollar är skillnaden 970 dollar per år. Sammanlagt över 30 år når den sexsiffriga siffran. Indexfonder genererar också färre skattepliktiga händelser eftersom de handlas mindre. För de flesta investerare är argumentet starkt. Den största risken är att du äger hela marknaden, inklusive dess bubblor.

Vanliga indexfonder

• S&P 500 indexfond
• Total aktiemarknadsfond
• Internationell indexfond
• Obligationsindexfond
• Sektorspecifik indexfond