Den beboeliga zonen är det område runt en stjärna där flytande vatten kan existera på en planets yta. Det är varken för varmt eller för kallt. Det kallas ibland Guldlock-zonen. Konceptet är centralt i sökandet efter liv bortom jorden.

Zonens avstånd från stjärnan beror på stjärnans luminositet. En svag röd dvärg har en beboelig zon nära inpå. En ljusblå stjärna har en långt borta. Zonen är inte en skarp gräns. Det är ett område, och dess kanter beror på antaganden om planetens atmosfär. En tjock atmosfär kan fånga värme och trycka den inre kanten utåt. En tunn kan låta värme komma ut och trycka den yttre kanten inåt.

Att befinna sig i den beboeliga zonen räcker inte. Planeten behöver rätt massa för att hålla en atmosfär. Den behöver ett magnetfält för att avböja stjärnstrålning. Den behöver vatten, kol och andra element. Den behöver ett stabilt klimat under miljarder år. Den beboeliga zonen är en utgångspunkt, inte en garanti.

Astronomer har hittat potentiellt beboeliga planeter runt närliggande stjärnor. Proxima Centauri b, TRAPPIST-1e och Kepler-452b är exempel. Huruvida någon av dem faktiskt hyser liv är okänt. Sökandet fortsätter.