Arkeologi rekonstruerar tidigare mänskliga samhällen utifrån vad de lämnat efter sig. Trasiga krukor, nedgrävda väggar, sönderslagna ben, pollenkorn och övergivna verktyg bär alla på information. Arkeologer gräver inte slumpmässigt. De undersöker landskap, läser satellitbilder och tar noggrant prover innan en murslev vidrör jorden. Kontexten är lika viktig som själva föremålet: var något hittades, vad som låg bredvid det och vilket lager det kom ifrån.

Disciplinen spänner över djup förhistoria och modern historia. Vissa arkeologer studerar stenverktyg från miljontals år sedan; andra gräver ut fabriker eller slavkvarter från 1800-talet. Metoderna inkluderar stratigrafi, radiokoldatering, restanalys och i allt högre grad DNA- och isotopstudier. Utgrävningen är destruktiv, så registreringen är noggrann och publicering är en etisk skyldighet. Många projekt involverar nu ättlingsamhällen i beslut om vad som ska grävas och vad som ska visas.

Kärnverktyg inom handeln

• Kartläggning och fjärranalys för att lokalisera platser utan att gräva.
• Stratigrafisk utgrävning för att fastställa sekvens och samband.
• Dateringsmetoder från radiokol till dendrokronologi.
• Laboratorieanalys av artefakter, jordar och organiska rester.

Varje utgrävning förstör den plats den studerar. Det faktum formar hur arkeologer planerar, dokumenterar och delar sitt arbete.