En tradition lär ut att vissa handlingar, tankar eller tillstånd bryter mot den gudomliga viljan eller universums moraliska ordning. Dessa överträdelser är synder. Begreppet strukturerar religiös etik och behovet av förlåtelse eller rening.

Synd kan förstås som uppror, okunnighet, obalans eller misslyckande i relationer. Vissa system betonar individuellt ansvar; andra betonar kollektiva eller strukturella dimensioner. Skillnader mellan dödligt och förgängligt, eller mellan avsiktligt och oavsiktligt, förekommer i olika läror. Bekännelse, försoning och ånger är vanliga reaktioner.

Syndens lära diagnostiserar den mänskliga tillvaron som mer än bara ofullkomlighet. Den öppnar också möjligheten till återupprättelse. Kritiker finner konceptet förtryckande; utövare finner det realistiskt och i slutändan hoppfullt. Hur en tradition definierar synd avgör till stor del hur den förstår frälsning.

Synden namnger klyftan mellan vad som är och vad som borde vara före det heliga.