Under en viss period avstår en troende från mat, eller från vissa livsmedel, som en handling av hängivenhet. Den sedvänjan kallas fasta. Den förekommer i praktiskt taget alla större religiösa traditioner.

Motivationerna inkluderar omvändelse, rening, solidaritet med de fattiga, förberedelse för uppenbarelse och träning i självkontroll. Islamisk Ramadan, kristen fasta, judisk Yom Kippur samt hinduiska och buddhistiska fastedagar illustrerar omfånget. Regler specificerar vad som är förbjudet, när fastan börjar och slutar och vem som är undantagen.

Fysiska effekter är verkliga; traditioner råder därför till försiktighet och ger undantag för sjuka, gravida och unga. Den andliga avsikten skiljer religiös fasta från bantning eller politiska hungerstrejker. Många rapporterar ökad klarhet eller beroende av Gud under fastan. Den första måltiden efteråt bär ofta med sig en känsla av tacksamhet och firande.

Fasta tränar kroppen att tjäna andens syften.