Moral handlar om principer för rätt och fel beteende. Det är det vi hänvisar till när vi säger att en handling är bra eller dålig, berömvärd eller klandervärd. Moral är inte detsamma som etikett, som handlar om seder, eller lag, som upprätthålls av staten. Det är inte detsamma som religion, även om religioner ofta inkluderar moraliska läror. Moral handlar om hur vi behandlar varandra och vad vi är skyldiga varandra. Det är ett socialt fenomen, men det har också en personlig dimension. Samvete, skuld och integritet är moraliska begrepp.

Filosofer har debatterat moralens grundvalar. Är moraliska sanningar objektiva, liksom matematiska sanningar, eller är de mänskliga konstruktioner? Är de universella, eller varierar de beroende på kultur? Beror de på Gud, förnuft eller känsla? Moralisk realism menar att det finns objektiva moraliska fakta. Moralisk antirealism förnekar det. Inom antirealismen menar subjektivismen att moraliska uttalanden uttrycker personliga attityder. Relativismen menar att de är sanna i förhållande till en kultur eller individ. Emotivismen menar att de uttrycker känslor. Debatten är inte bara akademisk. Den formar hur vi tänker om mänskliga rättigheter, rättvisa och straff.

Moraliska begrepp

• Rätt och fel. Vad vi borde och inte borde göra.
• Bra och dåligt. Vad som är värdefullt eller skadligt.
• Dygd och last. Karaktärsdrag.
• Ansvar. Ansvarsskyldighet för handlingar.

Moral är inte alltid tydlig. Dilemman uppstår när värderingar står i konflikt. Det är därför moraliskt resonemang är viktigt.