I vardagligt tal är ett argument en kamp. I filosofi är det en struktur. Ett argument är en uppsättning påståenden där vissa, kallade premisser, erbjuds som stöd för en annan, kallad slutsatsen. Premisserna ska ge skäl att acceptera slutsatsen. Huruvida de lyckas är en separat fråga.

Argument finns i två huvudformer. Deduktiva argument syftar till att garantera sina slutsatser: om premisserna är sanna och formen är giltig, måste slutsatsen vara sann. Induktiva argument syftar till att göra sina slutsatser sannolika. Ett deduktivt argument kan vara giltigt men ogiltigt om en premiss är falsk. Ett induktivt argument kan vara starkt eller svagt beroende på hur mycket stöd premisserna ger. Filosofer skiljer på giltighet, som avser form, från sundhet, som kräver både giltig form och sanna premisser. De skiljer också på argument från förklaringar, som antar slutsatsen och försöker visa varför den är så.

Delar av ett argument

• Lokaler. Påståenden som anges som skäl.
• Slutsats. Påståendet som stöds.
• Slutsats. Sambandet mellan premisser och slutsats.
• Giltighet. Huruvida slutsatsen följer med nödvändighet.
• Sundhet. Giltighet plus sanna premisser.

Att identifiera ett argument innebär att hitta slutsatsen och fråga vad som stöder den. Den färdigheten är central för filosofi, juridik, vetenskap och vardagligt beslutsfattande.