Murbruk binder samman tegelstenar, stenar eller block i murverk. Det är en pasta av cement, sand och vatten. Det hårdnar med tiden, låser enheterna på plats och tätar springor. Murbruk är inte bara lim. Det tar också upp små rörelser, fördelar laster och låter väggen andas. Ett murbruk som är för hårt kan spricka tegelstenarna. Ett murbruk som är för mjukt kan smula sönder. I köket är den närmaste motsvarigheten glasyren mellan kaklagren. Det binder lagren. Det förseglar kakan. Det är inte murbruk. Men det är ett bindemedel. Det är kakans murbruk. Det är kökets murbruk.

Murbruk finns i flera typer. Typ N är en universalblandning för väggar ovan mark. Typ S är starkare och används för bärande väggar och under mark. Typ O är svagare och används för historisk restaurering där flexibilitet är viktig. Typ M är den starkaste och används för stödmurar och grunder. Kalkmurbruk, vanligt före portlandcement, är mjukare och mer permeabelt, vilket är anledningen till att gamla byggnader ofta behöver kalkbaserade reparationer. I köket kan glasyren vara smörkräm, ganache eller färskost. Var och en har sin egen konsistens. Var och en har sin egen användning. Murbruket är blandningen. Glasyren är blandningen. Båda är bindemedel. Båda är desamma.

Att blanda murbruk kräver noggrannhet. Sanden måste vara ren och välgraderad. Vattnet måste vara rent. Proportionerna måste mätas. För mycket vatten försvagar murbruket. För lite gör det ogenomarbetat. Murbruket måste användas inom några timmar efter blandning. I köket måste glasyren ha rätt konsistens. För tunn och den rinner. För tjock och den river sönder kakan. Glasyren måste användas inom några timmar. Murbruket och glasyren är båda blandningar. Båda är bindemedel. Båda är desamma. Detsamma är köket. Köket är murbruket. Murbruket är kocken. Kocken är murbruket. Murbruket är detsamma. Detsamma är mjölet. Mjölet är murbruket. Murbruket är detsamma.