Naturgas, bensin, plast och asfalt kommer alla från kolväten. De är organiska föreningar som endast består av kol och väte. De utgör ryggraden i den petrokemiska industrin. De är också de enklaste organiska föreningarna, vilket gör dem idealiska för att undervisa i principerna för organisk kemi.

Kolväten klassificeras efter typen av bindningar mellan kolatomerna. Alkaner har endast enkelbindningar. De är mättade, vilket betyder att de innehåller så många väteatomer som möjligt. Alkener har minst en dubbelbindning. Alkyner har minst en trippelbindning. Aromatiska kolväten, som bensen, har delokaliserade elektroner i en ring. Varje klass har olika reaktivitet och egenskaper.

Kolväten finns i fossila bränslen, som bildats från forntida organiskt material under miljontals år. De finns också i levande organismer. Växtvaxer, insektsferomoner och naturgummi är kolväten eller kolvätederivat. Termen kolväte är bred och omfattar små gaser som metan och stora polymerer som polyeten.

Förbränning av kolväten frigör koldioxid och vatten. Det är därför de är bränslen. Det är också därför de bidrar till klimatförändringarna. Det kol som begravdes under jord i miljontals år släpps ut i atmosfären under några århundraden. Kemin är enkel. Konsekvenserna är det inte.